Vi tar kontakt med er och ser hur vi kan hjälpa er att nå era mål utifrån era unika förutsättningar och ambitioner.
Det är lätt att börja i fel ände. Ett batteri ser intressant ut, en stor takyta tycks lämpad för solceller eller hyresgästerna vill ha fler laddplatser. Men en teknisk möjlighet är inte samma sak som ett bra investeringsbeslut.
En batterilösning kan kapa kostsamma effekttoppar i en fastighet men få begränsad nytta i en annan. Solenergi kan passa en logistikanläggning med hög daglast, medan ett kontor först behöver få kontroll på laddning och effektuttag. I en tredje byggnad är takets återstående livslängd skäl nog att vänta.
Det viktiga är alltså inte att varje fastighet får samma lösning. Det viktiga är att varje åtgärd löser ett tydligt problem och går att följa upp ekonomiskt.
SBP samlar solenergi, energilagring och elbilsladdning i ett Greentech-erbjudande för kommersiella fastighetsbolag och industribolag. Det gör det möjligt att bedöma teknikerna tillsammans, men också att välja bort sådant som inte passar fastigheten.
Årsförbrukningen är en startpunkt, inte ett beslutsunderlag. För att se vad som driver kostnaden behövs tim- eller kvartsvärden för energi och effekt. Lägg till nät- och elhandelsavtal, verksamhetstider, kända driftavvikelser, tekniska förutsättningar och planerade nya laster.
Energikostnaden följer mängden el som används över tid. Effektkostnaden påverkas av hur högt uttaget är vid vissa tidpunkter och hur den lokala nätägaren har utformat sin tariff. Därför kan två fastigheter med samma årsförbrukning få olika kostnadsbild.
Skillnaden styr också vilka åtgärder som är rimliga. Solenergi kan minska mängden köpt el när produktionen sammanfaller med användningen. Ett batteri eller annan effektstyrning kan vara mer träffsäkert när korta, höga toppar driver nätkostnaden. Elbilsladdning kan skapa nya toppar om den lämnas ostyrd, men med lastbalansering går det att fördela tillgänglig effekt.
Total kostnad säger inte allt om en portfölj. Relatera därför energi och effekt till ett verksamhetsmått som passar byggnaden, exempelvis kvadratmeter, öppettider, produktion eller antal laddade fordon.
Ta också hänsyn till vakans, väder, ombyggnader och förändrad hyresgästmix. En fastighet som ser ineffektiv ut kan ha haft en tillfällig förändring i användningen. En annan kan visa ett bra årsmedel trots återkommande effekttoppar.
Baslinjen behöver inte bli ett stort analysprojekt. Men datakällor, perioder och antaganden ska vara tydliga. Annars blir det svårt att avgöra om en genomförd åtgärd faktiskt gav det resultat som kalkylen beskrev.
När nuläget är kartlagt går det att rangordna åtgärderna. Bedöm möjlig kostnadspåverkan, investering eller avtalskostnad, tekniska hinder, påverkan på driften och hur snabbt organisationen kan fatta beslut.
En enkel portföljmatris kan dela in projekten i fyra grupper:
Den sista gruppen är viktig. Ett projekt blir inte bättre av att starta för tidigt. Om taket ska bytas om några år kan solinstallationen behöva samordnas med takarbetet. Om en fastighet snart ska byggas om eller säljas kan ett långt avtal begränsa handlingsutrymmet. Samtidigt kan ett nätärende behöva startas tidigt, även om investeringsbeslutet ligger längre fram.
Koppla målen till ekonomi och drift. Det kan vara köpt energi, kostnad per kvadratmeter, högsta effektuttag, andel lokalt använd solel, laddtjänstens täckningsbidrag, tillgänglighet eller antal driftärenden.
Håll isär prognos och utfall. Kalkylen visar vad som kan hända under vissa antaganden. Efter driftsättning ska resultatet jämföras med baslinjen och förklaras utifrån väder, priser, nyttjande och förändringar i verksamheten.
En kommersiell solanläggning producerar el nära den plats där den ska användas. Nyttan påverkas framför allt av hur stor del av produktionen som används i fastigheten, vad alternativt inköpt el kostar, anläggningens faktiska produktion och villkoren för överskottsel.
Fastigheter med stor daglast har ofta goda förutsättningar för hög egenanvändning. Men ett stort tak räcker inte. Bärighet, tätskikt, brandskydd, nätanslutning och framtida ombyggnader kan förändra både kostnaden och tidplanen. På SBP:s tjänstesida om solenergi finns mer om vägen från analys till driftsatt kommersiell anläggning.
Om installerad effekt maximeras utan hänsyn till lastprofilen kan fastigheten få mycket överskottsel under timmar med låg användning. En mindre anläggning kan ge en högre andel egenanvändning och en stabilare kalkyl. Rätt dimensionering beror på affärsmålet, elavtalet, ytan och möjligheten att använda eller lagra produktionen.
För fastighetsbolag som vill undvika en stor initial investering är SBP:s huvudsakliga alternativ Energy-As-A-Service. Ett Power Purchase Agreement är fortfarande relevant att förstå som jämförelsemodell för solenergi, men SBP erbjuder inte PPA som standardupplägg. Prisstruktur, löptid, ansvar och villkor vid förändringar i fastigheten behöver alltid jämföras med eget ägande.
Ett batteri skapar inte värde bara genom att finnas på plats. Det behöver styra mot ett definierat behov, exempelvis att kapa effekttoppar, öka användningen av lokal solel, stödja laddning eller bidra med flexibilitet när de tekniska och marknadsmässiga villkoren finns.
Flera användningsområden kan kombineras, men inte räknas som om hela batteriet alltid vore tillgängligt för allt. Kapacitet som reserveras för en funktion kan inte samtidigt användas fullt ut för en annan. Därför behöver kalkylen ta hänsyn till styrstrategi, garantivillkor, degradering, anslutningskrav och driftansvar.
SBP:s fördjupning om energilagring och stödtjänster går närmare in på batteriets tekniska och ekonomiska användning. Den här sidan har en annan uppgift: att hjälpa fastighetsbolaget prioritera mellan flera åtgärder i portföljen.
Årsenergin säger för lite om batteriets storlek. Analysera i stället effekttopparnas nivå, längd och frekvens. Se också när de sammanfaller med solproduktion, laddning och andra laster.
Pröva flera scenarier för tariffer, priser och nyttjande. En användbar kalkyl visar vilka antaganden som påverkar utfallet mest. Då vet organisationen också vilka värden som måste följas upp och när beslutet behöver omprövas.
För fastighetsägaren är laddning mer än en teknisk installation. Den ska fungera för hyresgäster, besökare eller en fordonsflotta. Affären påverkas av efterfrågan, prissättning, betalflöden, support, tillgänglig effekt och hur enkelt anläggningen kan byggas ut.
Ostyrd laddning kan förstärka fastighetens effekttoppar. Med lastbalansering går det att fördela kapaciteten mellan fordon och anpassa laddningen efter övrig elanvändning. Verksamhetsfordon kan behöva prioriteras efter avgångstid, medan annan laddning får använda den effekt som finns kvar.
Chargeflow är SBP:s lösning för debitering av privata och publika laddpunkter, med mobilapp och molnbaserad laddtjänst. Den affärsinriktade guiden om elbilsladdning för fastighetsägare hjälper er att bedöma upplägget. När lösningen ska utformas finns mer information på tjänstesidan för elbilsladdning.
När solenergi, energilagring och laddning möts i samma fastighet behövs prioriteringar. Styrningen kan väga samman lokal produktion, effektgränser, laddbehov, batteriets status och verksamhetens driftkrav.
Men tekniken kan inte ensam avgöra vad som är viktigast. Organisationen måste ange vilka laster som får styras, vilka fordon som ska vara laddade vid en viss tid, hur mycket batterikapacitet som ska reserveras och vem som får ändra strategin. Utan tydliga regler blir även en avancerad styrning svår att förvalta.
Fastighetsbolaget ska kunna följa relevanta mätvärden, larm, kostnader och utfall. Avtalen behöver därför reglera dataformat, ägande, åtkomst och lagring. Det ska också gå att se när en styrparameter ändrades och av vem.
Öppna gränssnitt och en dokumenterad ansvarsfördelning minskar risken för inlåsning. Det blir enklare att utveckla lösningen när fler fastigheter, laddpunkter eller energitjänster tillkommer.
Eget ägande ger kontroll över tillgången och det ekonomiska utfallet. Samtidigt binder det kapital och ställer krav på beställarkompetens och förvaltning. Energy-As-A-Service kan samla lösning, finansiering och löpande ansvar i ett tjänsteupplägg och minska behovet av en stor initial investering.
Jämförelsen behöver omfatta mer än finansieringskostnaden. Titta på avtalstid, indexering, restvärde, ansvar, servicenivå, data, försäkring och möjligheten att förändra anläggningen. Villkoren vid en framtida fastighetsförsäljning är också viktiga. Ett upplägg som passar ett långsiktigt kärninnehav behöver inte passa en fastighet som snart ska utvecklas eller avyttras.
Energiprojekt berör ofta ekonomi, teknik, förvaltning, hyresgäster, nätägare, entreprenörer och ibland finansiärer. Om ansvaren delas upp utan en tydlig huvudprocess uppstår lätt glapp mellan kalkyl, projektering, driftsättning och uppföljning.
SBP:s helhetsansvar från analys till drift och optimering omfattar analys och affärsupplägg, etablering, drift, uppföljning och optimering. Fastighetsbolaget behöver fortfarande äga sina mål och beslut, men får en sammanhållen ansvarskedja genom projektet.
Rapporteringen ska inte stanna vid producerade kilowattimmar. Följ även kostnader, effekt, tillgänglighet, avvikelser och påverkan på driftnettot. På portföljnivå behöver ledningen se vilka fastigheter som går enligt plan, vilka som kräver optimering och var nästa investering passar bäst.
En kvartalsvis genomgång kan förena tekniskt utfall med ekonomisk analys. Större avvikelser ska få en ansvarig, en förklaring och en åtgärd. Då blir Greentech en förvaltad del av fastighetsaffären, inte en samling fristående installationer.
Kartlägg förbrukning, effekt, kostnader, nätvillkor, ytor, driftkrav och planerade laster per fastighet.
Normalisera relevanta nyckeltal och dokumentera avvikelser. Då går det att jämföra fastigheterna på rimliga grunder.
Bedöm solenergi, energilagring, laddning och styrning efter ekonomisk påverkan, risk, genomförbarhet och strategisk relevans.
Jämför egen investering och Energy-As-A-Service, och använd Power Purchase Agreement som jämförelsemodell för solproduktion, utifrån portföljens kapitalstrategi och tidshorisont.
Bestäm ansvar, nyckeltal och uppföljningsintervall före beställning. Anpassa sedan styrning och prioriteringar när tariffer, priser och användning förändras.
SBP har levererat 250+ kommersiella anläggningar inom Greentech sedan 2016. Se referensen Wåhlin Fastigheter och fler genomförda referensprojekt för exempel från kommersiella fastighetsmiljöer.
Börja med data och den största verifierade kostnadsdrivaren. Rätt första åtgärd kan vara styrning, solenergi, energilagring, laddning eller en kombination.
Lokalt använd solel kan minska behovet av köpt el. Utfallet beror på produktion, egenanvändning, investerings- eller avtalskostnad och fastighetens elpris.
Ja, om batteriet dimensioneras och styrs mot relevanta effekttoppar. Nyttan beror på lastprofil, tariff, andra användningsområden och tekniska villkor.
Behandla laddning som både en ny last och en tjänst. Planera kapacitet, lastbalansering, debitering, support och utbyggnad tillsammans.
Modellen kan passa när fastighetsbolaget vill genomföra åtgärder utan en stor initial investering. Avtal, ansvar och total kostnad ska alltid jämföras med eget ägande.
Det innebär en sammanhållen ansvarskedja från analys och affärsupplägg till etablering, drift, uppföljning och optimering.
Vill ni se vilka fastigheter och energiflöden som är rimliga att börja med? Kontakta oss på SBP för en konkret genomgång av portföljen, möjliga affärsupplägg och ansvar genom lösningens livscykel.
Vi ser fram emot att utreda hur er fastighet lämpar sig för grön energi.
Funderar ni som företag på att investera i solceller?
