Efter 18 månader långa förhandlingar var det vicepresident Kamala Harris röst som skulle avgöra utkomsten av förslaget i den amerikanska senaten. Röstsiffrorna landade då på 51-50 och därmed står det klart att USA gör den största gröna investeringen någonsin till verklighet.
Miljösatsningarna står för större delen av reformpaketet och den beräknade kostnaden på 370 miljarder dollar ska bland annat gå till minskade utsläpp främst inom energi- och fordonssektorn. Genom skattelättnader ska det underlätta att investera i bland annat solenergi, elfordon och dess laddinfrastruktur, energilagring och vindkraft. Det rapporterar bland annat Dagens Industri idag.
– Genom att driva ned kostnaderna för ren energi så kan det göra det lättare för delstater och städer att vidta ytterligare klimatåtgärder på egen hand, säger Jesse Jenkins vid Princeton till The New York Times, enligt DI.
En konkret åtgärd är att bekämpa torkan i västra USA som drabbat 40 miljoner amerikaner. Med hjälp av 4 miljarder dollar ska åtgärder göras för dricksvattnet i Arizona, Nevada och Colorado.
Enligt universitetet Princeton kan reformen innebära en miljard ton mindre koldioxidutsläpp varje år vid slutet av detta årtionde. Det skulle stå för ungefär två tredjedelar av landets målsättning att halvera utsläppen från 2005 års nivåer.
