På ett EU-toppmöte under coronapandemin klubbades det historiska beslutet att stötta upp EU-länderna ekonomiskt genom en återhämtningsfond. Det är till följd av pandemin som en pott på 7500 miljarder kronor ska delas ut, där 3500 miljarder går ut som bidrag och 4000 miljarder i form av lån.
Nu står det klart att Sverige beviljas med 34 miljarder kronor helt i bidrag - och den största satsningen, närmare bestämt 8 miljarder kronor, ska gå direkt till klimatinvesteringar lokalt och regionalt. Detta på grund av villkoret att en större del av de svenska pengarna ska gå till klimatåtgärder, skriver DN i en artikel.
– De planerade åtgärderna är riktade mot de sektorer som har störst utsläpp, såsom energi, bostad, industri och transport. Jag berömmer också ambitionerna i planen inom områdena digital omställning, hälso- och sjukvård, sysselsättning, utbildning och bostadsmarknaden, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt DN.
Överstiger kraven på klimatåtgärder
EU:s krav på investeringarna var att minst 20 procent skulle gå till digitalisering och minst 37 procent till åtgärder som stödjer klimatarbetet. I Sveriges plan matchas kraven på digitalisering - men har valt att investera 44 procent till hållbara ändamål.
Under hösten väntas en första utbetalning på 10 miljarder kronor och bidragen beräknas höja landets BNP med 0,3 procent. Utöver summan till den svenska omställning ska de största investeringarna gå till vidareutbildning inom äldrevården och till bredbandsutbyggnad, där de båda områdena tilldelas 5 miljarder kronor var.
